ExpertWine Naturvin AB


Om naturviner

Naturvin utan tillsatser/gifter och skillnaderna mot Ekologiskt vin

Rudolf Sillén, Naturvinsakademien


Flödesschemat nedan illustrerar skillnaderna mellan industrivin, ekologiskt vin och naturvin. Ekologiskt odlade druvor används både för ekologiskt vin och naturvin. Det innebär att dessa viner är fria från giftiga pesticider (växtgifter). Vid vinifieringen av naturvin används enbart vildjästen från druvan. Inga kemiska tillsatser är tillåtna förutom små mängder av sulfiter. Vid industrivin och ekologiska viner används specialtillverkad jäst för att styra vilka aromämnen som bildas vid jäsningen. En mängd kemiska tillsatser är tillåtna för att manipulera smak och arom.




Är vanligt vin hälsovådligt?

Sedan slutet på 40-talet har allt mer kemiska industriella produkter börjar användas vid framställning av vin. Först kom konstgödsel tätt följt av systemiska (tränger in i druvan) bekämpningsmedel mot angrepp på druvorna av svamp, insekter och olika bakterier. Nästa steg var användning av kemikalier under själva vinframställningen d.v.s. vid jäsning, lagring och buteljering. Resultatet har blivit en kraftigt ökad avkastning på odlingsarealerna. Kemikalier som förhindrar för tidig jäsning har möjliggjort användning av skördemaskiner (som skadar en del druvor i klasarna så att druvmust rinner ut och börjar jäsa). Teknisk och genmodifierad jäst, aromämnen, färgämnen, enzymer och ett 50 tal olika ämnen används för att styra vinets arom, bouquet, färg, fyllighet och smak.


En utredningen inom EU (Pesticide Action Network Europe) visade att 100% av testade konventionella viner, i genomsnitt, innehöll spår av fyra olika kemiska bekämpningsmedel. Analyserna visade spår av 24 olika pesticider varav fem klassade som rent hälsovådliga med risk för cancer, mutationer som kan ge sjukdomar och skadlig påverkan på nerv- och enzymsystem. Det Franska Ministry of Agriculture identifierade 15 pesticider som systematiskt överfördes till druvorna. Deras slutsats är att vindruvor är de mest förorenade livsmedlen inom EU och har högre doser av farliga syntetiska ämnen än något annat livsmedel. Att dricka ett traditionellt producerat vin som tillverkats på traditionellt sätt efter ca 1950 kan alltså vara hälsovådligt! Gränsvärdet för pesticider i dricksvatten är 0.1 mikrogram/liter. För vin saknas gränsvärde! Flera viner innehåller mellan 10 - 200 mikrogram/liter alltså 100 till 2000 ggr gränsvärdet där vatten anses otjänligt. Vem skulle vilja dricka ett glas vatten där man tillsatt motsvarande 50 mikrogram/liter av en cancerframkallande pesticid?

 

Sulfit i vin

Sulfiter har använts i vintillverkningen sedan flera tusen år tillbaka. Tillsats av sulfit gör att vildjäst och bakterier i druvor och i det färdiga vinet kan elimineras. Detta är nödvändigt vid produktion av industriella viner för att kunna använda "skräddarsydd" teknisk jäst. Sulfit gör att vinets hållbarheten ökar. Sulfiter tillsätts ofta som metabisulfit (oftast kaliummetabisulfit – K2S2O5 – vitt pulver) som svaveldioxid eller andra svavelföreningar. E-nummer 220-230. WHO – World Health Organisation har som rekommendation att den dagliga dosen av sulfiter (mätt som SO2) inte bör överskrida 0.7 mg per kg kroppsvikt. För en normalviktig person innebär det ca 50 mg/dygn. I rödvin brukar sulfithalten vara 100 – 150 mg/liter och för vitt vin 100 – 200 mg/liter. I boxviner ofta ännu högre. Detta medför att redan efter 2-3 glas av ett traditionellt tillverkat vin är den rekommenderade max-dosen överskriden.

Sulfit kan ge upphov till allergier, andningsbesvär, astmatiska problem, huvudvärk mm. Akut förgiftning inträder vid halter över 3.5 mg/kg kroppsvikt dvs motsvarande ca 260 mg. När kroppen reagerar mot en allergen substans, som sulfit, svarar immunförsvaret med att utsöndra histamin vilket kan ge rodnad, huvudvärk mm. Sulfiter reducerar verkan av vitamin B1 vilken kan leda till förändring av sockermetabolismen och därmed diabetesproblem. Sulfit i höga halter binder aromer från aldehyder i vinet - aromerna kommer inte till sin rätt! Inom EU måste alla viner med mer än 10 mg sulfit/liter sedan år 2005 märkas med texten ”contains sulphites”.

För industriella viner tillåts 150 g/l för röda och 200 g/l för vita viner (högre vid högre sockerhalter). Vita viner behöver mer sulfit eftersom de inte har det naturliga skyddet av antioxidanter som finns i röda viner. För ekologiska är gränserna 30 g/l lägre än ovanstående.
För naturviner används inga eller mycket låga tillsatser av sulfit bl.a. eftersom man inte behöver eliminera vildjästen kan tillsatserna sänkas med ca 50 mg/l. Gränser för naturvin bör därför vara 50 mg/l lägre än gränserna för ekologiska viner. Röda viner max. 70 mg/l och för Vita och Rosé viner max. 120 mg/l. OBS att även utan tillsats av sulfit kan upp till ca 40 mg/l bildas naturligt vid jäsningen.

  

Exempel på tillsatser vid traditionell vintillverkning efter 40-talet:

A. Exempel på bekämpningsmedel, pesticider, som sprutas på druvorna:

Fungicider mot svampangrepp. Herbicider mot ogräs. Insekticider mot skadeinsekter. Baktericider mot bakterier och Nematocider mot maskar. Bekämpningsmedlen innehåller ofta ett antal av nedanstående substanser som är reproduktionsstörande, cancerogena och hormonstörande:

Carberdazim, Trazine, Idoprodine, Methyl bromide, Pendinethalm, Oryzalin, Buprofezin, Cyprodinil, Boscadil och ytterligare ett 100 tal. (Se www.pecticideinfo.org). De flesta av dessa ämnen är s.k. systemiska vilket innebär att de tas upp inuti växtdelar och druvor. Att tvätta druvorna hjälper inte. Druvorna besprutas ofta i förebyggande syfte ca var 10:e dag. Halten av pesticider varierar mellan 20-250 mmg/liter - gränsvärdet för dricksvatten är 0.5 mmg/liter! Användning av Herbicider, Nematocider och konstgödsel gör att mikrofloran i jorden förstörs. Effekten är att rötterna inte når långt ner i jorden. De kan därför inte ta upp de mineraler och grundämnen som är typiska för "terroiren". För att kompenserara för detta används ett batteri av olika kemikalier vid vinifieringen.


B. Exempel på tillsatser som används under vintillverkningen:

Äppelsyra, Vinsyra, Gelatin, Polyvinlyl-polypyr-rolidone, Saccharose, Cellulase – enzym, Protease – enzym, Betaglucanase – enzym, Pectolytics – enzym, Syntetisk jäst, Fumarsyra, Casein, Ovalbumin, Järnsulfat, Kopparsulfat, Lactic bacteria, Acetaldehyd, Catalase – enzym, Glycerin, Thiaminhydroklorid, Sojamjöl, Ek-chips och fler än 40 andra ämnen!

Ämnena tillsätts för att manipulera vinets färg, arom, bouquet, fyllighet och smak.

 

Först in på 50-talet började pesticider och kemiska tillsatser att användas vid vintillverkning. De klassiska toppviner som producerades före den tiden var alltså naturviner!

 

 

Några sjukdomssymptom orsakade av tillsatser i vin:

 

  • Allergiska reaktioner
  • Rodnad
  • Huvudvärk
  • Andningsbesvär
  • Astmatiska besvär
  • Ökad cancerrisk
  • Minskad reproduktionsförmåga
  • Negativ påverkan på enzym- och körtelsystem
  • Negativ påverkan på nervsystemet (kognitionsförmåga, minne)
  • Förlamningstendenser

Ekologiskt vin är bra

Flera mindre vingårdar har insett att utveckling gått åt fel håll och därför börjat att tillämpa odlings- och framställningsmetoder som inte kräver användning av syntetiska produkter. Först började man odla druvorna utan användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Efter en omställningsperiod på 3 år har man rätt att kalla viner framställda av sådana druvor för ekologiska viner. OBS att man därefter använder kemikalier som brukligt vid vinframställningen! Ekologiska viner är ur hälsosynpunkt ett steg i rätt riktning och är bättre än ”vanliga” viner eftersom de inte innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel från druvodlingen. Ekologisk odling är mer arbetsintensiv och avkastningen per odlingsareal är lägre. Ekologiska viner är därför ofta dyrare än vanliga viner.

 

Naturvin är ännu bättre!

Nästa steg är att helt undvika tillsatser av syntetiska kemikalier och genmodifierad jäst vid vinframställningen. Dessa viner är de mest giftfria. I vissa länder används beteckningarna Biowines och Organic wines. Biodynamiskt vin är egentligen samma sak. Skillnaden är att man även använt antroposofiska tankesätt och metoder vid odlingen (Rudolf Steiner).

 

Ett naturvin utmärks av:

 

  • Ingen konstgödsel
  • Inga kemiska, systemiska bekämpningsmedel vid odlingen
  • Handplockade druvor (enbart mogna, ”friska” druvor med skalet intakt används)
  • Höga krav på hygien och renlighet vid vinberedning och lagring
  • Ingen syntetisk jäst får användas
  • Inga eller minimala tillsatser av sulfiter vid vinframställningen
  • Inga andra syntetiska tillsatser får användas
  • Vinerna levereras ofta ofiltrerade
  • Producenterna är certifierade av oberoende kontrollorganisation

 

Eftersom vinerna håller mycket låga halter av sulfiter, oftast lägre än 50 mg/l (mot 100 – 300 mg/l för vanligt vin), så är naturvin mindre lämpligt för långvarig lagring (mer än 5 år). OBS att lagring längre än 3 år sällan innebär någon kvalitetsförbättring. Dessutom reduceras andelen gynnsamma antioxidanter vid lagring. Ur hälsosynpunkt är unga viner bäst.  

Naturviner är fria från gifter och aromämnen vilket gör att arom och bouquet ofta är mer framträdande och komplexa än vid vanliga viner. Äkta gourmetviner återfinns bland naturviner! Naturviner är dessutom "veganviner" eftersom inga animaliska tillsatser använts.

Före slutet av 40-talet fanns inte de syntetiska bekämpningsmedel (pesticider) som redovisats ovan. Även användning av konstgödsel var ovanligt liksom kemiska tillsatser vid vinifieringen. För ekologiska viner och naturviner tillåts användning av Bordeauxvätska som består av kopparsulfat och släkt kalk samt pulvriserat svavel för att förhindra angrepp på druvorna. Bordeauxvätska har använts sedan 1850-talet och är till skillnad mot pesticider inte systemisk. Det betyder att den inte tränger in i druvan. Inga rester finns därför i druvjuicen och det färdiga vinet.

OBS! De fantastiska viner som producerades före 40-talet var alltså äkta naturviner!

 

Varför är Naturvin hälsosamt?

Bekämpningsmedlen som används vid traditionell vinodling är inte bara potentiella sjukdomsalstrare utan har även en negativ effekt genom att de reducerar vindruvornas produktion av naturliga bekämpningsmedel. Bland de nyttigaste ämnena som finns i druvornas skal och kärnor är procyanidin och resveratrol de mest aktiva. Dessa antioxidanter anses var de verksamma ämnena i rödvin som gör att risken för hjärt-kärlsjukdomar anses minska. Andelen resveratrol i rödvin har på de senaste 30 åren minskat från ca 40 till ca 4 mg/liter på grund av den ökande användningen av kemiska bekämpningsmedel som undertrycker druvans förmåga att bilda skyddsämnet resveratrol.

I ekologiska- och naturviner är halten resveratrol ofta tillbaka på ursprungliga, höga nivåer.  Den mest verksamma antioxidanten dock inte resveratrol utan Procyanidin. I vissa röda viner kan halten uppgå till mer än 1000 mg/l. Procyanidin anses vara orsaken till ”The French Paradox” d.v.s. att man i Frankrike har en väsentligt lägre frekvens av hjärt-kärl sjukdomar trots en diet med mycket fett.

  

Antioxidanterna, etanolen och andra ämnen i vin anses ha många positiva effekter:

 

  • Minskad risk (ofta >40%) för hjärt- kärlsjukdomar och stroke
  • Minskad risk för diabetes 2
  • Minskad risk för reumatism
  • Minskad risk för demenssjukdomar
  • Minskad risk för benskörhet
  • Minskad lagring av fett
  • Reducerar streptokocker och stafolykocker i munhålan
  • Minskad risk för cancer
  • Ökar livslängden

Anledningen till att Naturvin är hälsosammare än traditionellt tillverkat vin beror alltså på att odlingen skett utan kemiska systemiska bekämpningsmedel och att inga tillsatser används vid vinframställningen. Frihet från giftiga ämnen och en hög halt av det nyttiga ämnen som procyanidin och resveratrol gör naturviner till ”hälsoviner”!

Rekommendationen för dig som är över 40 år är att dricka max 2 glas vin per dag – helst ungt, rött naturvin med mer än 500 mg procyanidin/liter. 


Exempel på våra gourmetviner med hälsoeffekter:
Respiro. Artikelnr:  73392-01. Procyanidin 715 mg/l.
Alesago. Artikelnr: 71898-01. Procyanidin 978 mg/l.
 

Certifiering av producenter av Naturvin

För att klassas som godkänd producent av ekologiskt och naturvin måste omställningen av jorden skett under minst 3 år. För att klassas som Naturvin måste producenten även intyga att inga gifter används vid vinframställningen. Olika certifieringar finns i olika länder. Typiska märkningar är Ecovin, Agriculture Biologique och Demeter. OBS att producenter av tekniska viner INTE behöver vara certifierade!?

 

 

 

 

 

 




StartOm OssOm naturvinerVinprovningVåra vinerProvlådaReportage Natural European WinesHälsoeffekter NaturvinOptiAromTävling Vinrecension